...dina ögon glimmar likt den mest inbjudande skattkista.
Det tog tid att finna den, man har sökt genom åren på ett otal olika sätt och vis för att finna sin jämlike. När man dock mer än någonsin prioriterar annat så står du helt plötsligt där och omgivningen lystes upp av din närvaro...
Eftersom vi språkats en del innan vår första träff så hade man redan snappat upp mycket av ditt inre och din delade syn på livets gåva. Därför blev det en känsla i magen, obeskrivlig i ord och tal när du lyste upp omgivningen med ditt vackra yttre. Det lyser positivitet och energi kring dig och din personlighet fann direkt min kropps svagaste punkt, hjärtat...
Vår själsliga närhet blandat med vår kroppsliga saknad ger en balans i starten som enligt mig skall ses som positiv, trots att saknaden ständigt gör sig hörd så finns det utrymme till att se det som en mjukstart på något som bara kan bli alltmer sammansvetsat med tidens så självklara gång...
Vad som finns framför oss vet bara tiden, vi kan inte påverka den, vi kan inte fråga den, vi kan bara leva med den och se vart den för oss.
Likt solens avlägsna närhet så känner jag din värme trots att du befinner dig så väldigt långt borta, din röst sjunger i mitt öra likt vindens lena hand mot trädens alla löv, din närhet formar min kropp likt vattnets sköljande och försiktiga beröring vid stenarna på havets yttersta kant...
Längtan av att få uppleva ovissheten känns oändlig, tron på att en dag få uppleva mina drömmars drömmar känns kanske lite närmre, lite mer realistisk.
Känslan av möjligheter och hopp ger mig den energi, lust och vilja som jag saknat de gångna åren.
En inre röst gör sig hörd och viljan att förändra min plats på jordens yta känns mer flexibel än någonsin...
Det tog tid att finna den, man har sökt genom åren på ett otal olika sätt och vis för att finna sin jämlike. När man dock mer än någonsin prioriterar annat så står du helt plötsligt där och omgivningen lystes upp av din närvaro...
Eftersom vi språkats en del innan vår första träff så hade man redan snappat upp mycket av ditt inre och din delade syn på livets gåva. Därför blev det en känsla i magen, obeskrivlig i ord och tal när du lyste upp omgivningen med ditt vackra yttre. Det lyser positivitet och energi kring dig och din personlighet fann direkt min kropps svagaste punkt, hjärtat...
Vår själsliga närhet blandat med vår kroppsliga saknad ger en balans i starten som enligt mig skall ses som positiv, trots att saknaden ständigt gör sig hörd så finns det utrymme till att se det som en mjukstart på något som bara kan bli alltmer sammansvetsat med tidens så självklara gång...
Vad som finns framför oss vet bara tiden, vi kan inte påverka den, vi kan inte fråga den, vi kan bara leva med den och se vart den för oss.
Likt solens avlägsna närhet så känner jag din värme trots att du befinner dig så väldigt långt borta, din röst sjunger i mitt öra likt vindens lena hand mot trädens alla löv, din närhet formar min kropp likt vattnets sköljande och försiktiga beröring vid stenarna på havets yttersta kant...
Längtan av att få uppleva ovissheten känns oändlig, tron på att en dag få uppleva mina drömmars drömmar känns kanske lite närmre, lite mer realistisk.
Känslan av möjligheter och hopp ger mig den energi, lust och vilja som jag saknat de gångna åren.
En inre röst gör sig hörd och viljan att förändra min plats på jordens yta känns mer flexibel än någonsin...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar